NEJ, NU ÄR JAG LESS!
November, grått, mörkt kallt och ruggigt.
Precis likadant som det känns att vara arbetslös, för mig har det varit november i över 3 år nu, med undantag för kortare värmeböljor somrarna 2008 och 2011 då jag hade sommarjobb.
Innan jag blev arbetslös så jobbade jag i 28 år och hade inte en tanke på att bli utan jobb, men så blev det.
Jaja, tänkte jag, det kan vara skönt att få ta det lite lugnt ett par månader och sedan söka jobb på allvar.
Tji fick jag.
Jag börjar mer och mer bli övertygad att är man över 45 år så är man förbrukad på arbetsmarknaden, man vill ju som det verkar inte heller ha ungdomar, så åldersspannet 25-44 år verkar var den ålder då man står på topp.
Har numera hamnat i FAS 3 och förFASar mig över den behandling, eller brist på respekt som man får när målgången är klar för a-kassan och baksidan på det så kallade kaklet syns.
Jag är arg och besviken på de politiker som lovar guld och gröna skogar så fort kamerorna riktas mot dom i valrörelsens gryning och som lika fort vänder oss ryggen när skymningen kommer på valdagen och och valvakornas vinglas börjar fyllas.
Skäms på er, rent ut sagt, mellan valen så pratar ni över våra huvuden och om man nu reagerar så får man en snäll klapp på huvudet till svar och kommentaren: .- det löser sig nog snart ska du se.
Jag vill inte bli klappad på huvudet, ge mig ett jobb istället där jag kan försörja mig och känna att jag gör någon nytta.
Och klarar ni inte av det så ge mig ett par miljoner så lovar jag att jag sticker utomlands med nästa flight och inte kommer tillbaka förrän det är dags för min pension. Skulle dra snabbare än den tid det skulle ta bankerna att sätta in bonusen på sina direktörers konto.
Har snart levt ett halvsekel, men känner mig förbrukad och slängd på soptippen, med en röd ”kasserad” lapp över mig.
Och varför gör ni inte en genomlysning och tillsätter en haverikommission som går igenom Arbetsförmedlingen.
Denna myndighet är ett SKÄMT.
Jag har haft totalt 8 handläggare under mina 3 år och har även fått förmånen att ha 3 handläggare hos kompletterande aktörer.
Vad har jag lärt mig av det? Jo, deras eviga mantra: CV och PERSONLIGT BREV.
Har duktigt gjort min hemläxa, men ändå fått ändra när jag fått ny handläggare, för då tycker denna eller denne att det ska ändras på ett komma här och kanske du skulle ha en punkt där istället, eller ta bort hela stycket.
Har det resulterat i fler anställningsintervjuer?
Nej, inte ett dugg.
Från 2006 och tills nu har det i runda slängar sänkts skatter för ”det arbetande folket” med cirka 90 miljarder kronor.
Jag missunnar inte folk som har jobb att få mindre i skatt, men tänk om hälften av dessa miljarder hade lagts på arbetsmarkandsåtgärder, skola och vård och omsorg.
Då hade nog både vi arbetslösa och pensionärerna haft en godtagbar standard.
Äldreboenden hade fått ”hemlagad” mat och inte färdiga matlådor, skolorna kanske hade fått råd med bra läromedel och en nyttig vällagad skollunch som kanske hade fått kosta några kronor mer än idag.
Jag vet att jag bara gnällt, men jag har en uppmaning också till våra folkvalda: ta av er skygglapparna och se även åt sidorna mellan valen.
Det är nog fler än jag som är less på mantrat: ARBETSLINJEN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar