måndag 30 april 2012

Arbetsmarknadspolitiken måste förändras i grunden!

En Daniel Håkansson skriver på facebook:

"Det finns många arbetargrupper som inte har möjlighet att strejka direkt mot sin arbetsgivare av olika skäl . Då är sympatistrejker nödvändiga."

En av dessa arbetargrupper är de i FAS 3 som inte ens har kollektivavtal, lagstadgad semester eller ens pengar avsatta till sin pension, de betalar dessutom mer skatt än andra som arbetar i Sverige på sin ersättning på allt mellan 0kr upp till max 680 kr per dag för en heltidssysselsättning, de flesta får väl ut omkring 5000-9000 kr per månad, en del i FAS 3 är där på heltid mot försörjningsstöd (existensminimum). De har ingen möjlighet att strejka eller på något vis påverka sin ersättning. Strejkar de blir de utan pengar. De står utanför systemet så att säga. Vad jag undrar är, när kommer en sympatistrejk för dem? Skrota FAS 3!

Hela arbetsmarknadspolitiken måste förändras... anser jag...i grunden... det behövs bland annat striktare regler för hur arbetsgivare kan nyttja praktikanter! Många företag har satt i system att nyttja detta. När en slutar tar en annan vid... vissa företag har flera stycken samtidigt... som gör jobbet...jobbet som kunde ha gett lön... Lärlingsutbildningar tycker jag är en bättre modell. Men även där behövs förstås ett bra regelverk. Att ta bort FAS 3 är givet ett absolut måste! Att öka möjligheterna till studier är förstås också mycket bra. Dock inte lösningen för ALLA arbetslösa!



Vad ska vi ha istället för FAS 3 undrar många...

gör FAS 3 frivilligt och höj ersättningsnivåerna, man kan inte leva på femtusen kronor, BASTA! sen tycker jag: återinför plusjobben eller ännu hellre beredskapsjobben, öka utbildningsanslagen och återinför kunskapslyften, gör det lättare att kunna gå en KY utbildning, se till att de som väljer att studera mot lån och studiebidrag har möjlighet att återkomma till JUG någon form av garanti till ersättning om det ändå inte skulle leda till arbete efter studierna, (börjar man plugga och är borta i mer än ett år från FAS 3 så får man inte återinträda i JUG), se till att rensa upp i praktikträsket, praktik bör inte vara mer än möjligen två månader upp till absolut MAX ett halvår, att ha praktikanter borde i stort sett bara tillåtas för dem som har rekryteringsbehov och om man inte lyckas få ut praktikanten i reguljärt arbete, antingen i egen firma eller någon annanstans så ska man få förbud mot nya praktikanter på minst två år, ta fram lärlingsanställningar gärna även för vuxna med omskolningbehov... det var NÅGRA exempel...


I morgon är det Första Maj! Ut på gator och torg och demonstrera mot dagens politik! Det är din rättighet! Jalla jalla jalla, jobb åt alla! Skrota Fas 3 och Alliansen me!

/ Iréne

söndag 29 april 2012

RÖSTER från ARBETSLÖSA

Läser mycket, springer på arbetslösa som uttrycker vad de känner. Tänkte dela med mig lite av deras röster... Jag har redigerat en del en liiiten gnutta för att inte avslöja personen i fråga så att den, om den vill, kan vara anonym. De som inte valt att vara anonyma har jag inte redigerat alls.


FAS 3 Fångad i systemet

En anonym röst skrev:

"Det är tungt, väldigt tungt att vara arbetslös. Det ständiga ratandet, de där nej-tack-breven som ständigt påminner om att man inte duger. Universitetsutbildningen som inte gett mig arbete, men kostar att betala igen. Oron över ekonomin. Det räcker knappt till mat. Trodde aldrig att jag vid 47, skulle behöva fundera på att flytta till en liten etta, för att klara mig. Den sociala samvaron blir lidande. Man har aldrig råd att följa med på roliga saker som vännerna gör. Fyller någon år, får jag ont i magen, för jag skäms över att komma tomhänt. Nu, till en nära anhörigs begravning, har jag inte råd att lägga pengar till begravningsblomman. Ett annan anhörig får rycka in. Behöver nya glasögon och jag behöver gå till tandläkaren, men det är inte att tänka på. Tackar min lyckliga stjärna att jag är frisk och inte behöver mediciner samt läkarbesök. På toppen av detta ser många som har jobb ner på en och uppvisar en konstig attityd om att man är en lat parasit. ...trots ett flitigt arbetsökande."

Susanna Svensson skriver:

"Jag hatar min situation överhuvudtaget. Jag hatar att pengarna inte räcker till räkningarna att jag måste välja mellan att köpa mat och betala telefonräkningen. Man klarar några tuffa månader ekonomiskt men när det pågår år efter år så blir man sjuk."

En annan arbetslös i FAS 3 som vill vara anonym skrev:

 "Ikväll känner jag mig gruvligt besviken mig själv. Trodde att jag skulle ha jobb efter flera år som arbetslös och några år i åtgärd. Har universitetsutbildning och arbetslivserfarenhet. Lättare funktionshinder men e i fas 3 på heltid. Min fina son med speciella behov gör att jag ej kan komma ifråga på vissa jobb. Min stora dröm är att bli mamma igen till ett friskt barn eller maximera chanserna. För att bli mamma igen behöver jag åka utomlands o göra en fertilitetsbehandling. Pengarna o jobbet som ska trygga mig, min son och det högst önskade drömbarnet fattas mig. Vill inte vara ensamstående arbetslös tvåbarnsmamma. Oron håller mig vaken om nätterna. När är det min tur att få lön för ett riktigt jobb?"

 Andreas Lindemann, numera bortgången, skrev.

"Jag heter Andreas Lindemann och har kommit att bli lite över medelåldern. Jag är en anställningslös person som arbetar med ord. Det med ord kan vara farligt, så det gäller att bruka dem varligt. Det är även en konst att vara människa. , Vi... väljer ofta att visa upp en yrkestitel då vi träffar på varandra, svårare är det att visa upp sin själ. Just därför väljer jag att svara då jag får frågan vad jag jobbar med "Jag jobbar med att vara människa"

Jag kan här skriva och säga er att jag har använt skrivandet som ett sätt att bearbeta och komma underfund med vem jag är och varför jag blev den jag blev. Skrivandet kan vara ett sätt att möta sig själv på. Det kan också vara ett sätt att ta reda på vad man har i sitt inre.Många av våra flyktbeteenden som vi har, beror på att vi inte vill till ta itu med vårt bagage. Det tunga bagaget från det förgångna som vi kånkar på. Ibland kan ryggsäcken bli alltför tung. Då har vi två val, antingen tar vi itu och gör en inventering av bagaget, eller så viker sig våra ben under dess tyngd. Det som är lärorikt är att även möta sig själv med alla fel och brister som man har, men att ändå älska sig själv, trots allt. Det är kanske det svåraste mötet vi kan ge oss in på."


En annan arbetslös i FAS 3 som vill vara anonym skriver:

"Det är så jobbigt att vara sjuk och arbetslös. Att inte kroppen orkar det man vill göra och att känna ett hot och rädsla från AF och vad dom ska tvinga mig till. Jag kan inte tala om för AF hur ont jag har för då stänger dom av mig. Sjukskriven blir jag om jag får ett jobb.
När jag var sjukskriven nov-mars så fick jag lite lugn inombords, trots att jag hade väldigt ont efter operationen, men jag fick vara sjuk och det var en otrolig känsla.
Tänk om FK o AF hade kunnat fatta att artros är en kronisk sjukdom som inte blir bättre. Ingen rehabilitering hjälper. Jag kommer bara att bli sämre.
Sen alla kommentarer från folk:du ser ju inte sjuk ut. Värk syns inte utanpå. Inte ens min egen pappa har fattat att jag är sjuk. Han tycker jag är lat och får skylla mig själv att jag inte har pengar. Han vägrar hjälpa mig ekonomiskt, trots att han har möjligheten. Det är nästan det värsta av allt. Att inte bli trodd ens av sin egen familj."

En annan anonym kvinna skriver:

"Arbetslös i FAS 3. Har blivit sjuk av detta o behöver nu både läkarbesök o läkemedel... Det känns fruktansvärt och så det att man ibland inte ens orkar möta gamla vänner o arbetskamrater som frågar "hur det är...å vad sysslar du med nu".. Man undviker, låtsas inte se, går över på andra sidan gatan. Allt som egentligen borde vara roligt blir jobbigt o ledsamt... Man förlorar förmågan att glädjas...fast man har saker att glädjas åt.. Allt blir bara ett grått töcken."

En kvinna vid namn Agneta Wall har en egen blogg. Hon skriver bland annat så här:

"Där kommer nästa grymhet, det finns inga jobb för friska hur ska det då finnas för sjuka? Lönebidrag är då regeringen och arbetsförmedlingens lösning, i det här läget trodde jag inte på att det heller skulle fungera utan att det bara var ett sätt för arbetsgivaren att få gratis arbetskraft. Nu händer det absolut ingenting mer förrän i maj 2011 än att jag har dragit på mig allt mer skulder, vilket gör att depressionen blir allt djupare. Det som händer är att jag måste arbetspröva på samhall (gått trafikförarutbildning, undersköterska, el-tele, automatiseringteknik ) och de tyckte kanske det var en lämplig bakgrund? Ingen anpassning av arbetsplatsen sker trots jag har mycket svårt att sitta, stå och gå längre perioder. (Arbetet består av att sätta etiketter på plastpåsar och stoppa ringar i desamma, sittande eller stående.) Hopplösheten förstärks om möjligt ännu mer och nedstämdheten ökar. Men har inget val än att fortsätta då ekonomin blir 0 kr om jag avbryter. Detta ringplockande pågår till 20 september 2011. Visserligen bara 2 timmar varannan dag men något mer är omöjligt utan anpassning av arbetsplatsen.


Den 18 september händer något märkligt, jag får en förfrågan av AF om jag vill arbetsträna på ett annat företag. Eftersom deras verksamhet är precis vad jag är intresserad av och arbetsuppgifterna passar mig perfekt så tackar jag givetvis ja. Kan även anpassa tiderna hur jag vill och det finns möjlighet att vila när det behövs. Redan första veckan anpassas arbetsplatsen med specialstol och höj och sänkbart bord. Af hyr dem första månaden sedan köper man både stol och bord. Först nu börjar jag kunna se någon ljusning att det kanske kan bli möjligt att jobba halvtid någon gång i framtiden. Men det har gått 3 år som man fått leva under existensminium och med en förtärande oro och ångest inför framtiden. Trots det så är det en otrolig lättnad att kunna se en liten ljusning att detta kan leda till ett riktigt jobb, min kämparglöd vaknade sakta för hittar jag bara en liten strimma av något annat än de förlamande moment22-regler som regeringen satt upp så är ingenting omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid.

Min strategi nu blir att bli så bra jag kan på det som ska utföras, eftersom jobbet är ganska klurigt verkar det också som att hjärnan inte hinner känna efter lika mycket och skicka lika många smärtsignaler som när något är ointressant. Det och hjälpmedlen får mig övertygad om att jag ska ha ett jobb på halvtid här. Om jag sedan blir liggande resten av dagen är väl detsamma, alternativet att ha ont och vara utfattig är ju ännu värre. För den sakens skull försvarar jag absolut inte arbetslinjen, anser fortfarande att är man sjuk eller har värk och läkare bedömt att man inte har någon arbetsförmåga ska man givetvis få vara sjukskriven.


Börjar öka tiden så att jag i november är uppe i halvtid genom att dela upp arbetspasset på 2 gånger/dag. Vilket fungerade väldigt bra kroppsligt sett, för den obefintliga ekonomin var det ju en katastrof. Så till slut hade jag inget annat val än att jobba 4 timmar i sträck, vilket gjorde mig totalt slut av värk. Påtalade det för AF ett 10-tal gånger, att det går inte att uppfylla era krav när man inte får ekonomiska möjligheter. Ville även ha ett möte med AF och arbetsgivaren för att diskutera lönebidragsanställning, inte en reaktion trots att det var andemeningen med arbetsprövningen från början. Frågar då själv arbetsgivaren i slutet av februari om chans till anställning. Hon tycker det bör ske så fort som möjligt, vilket har lett till att nu har jag fått jaga en arbetsförmedlare som antingen är sjuk eller som inte får något att hända trots jag får tag på henne. Efter 2 månader är bara ett arbetsterapeutiskt utlåtande skrivet och mitt förslag på att få byta arbetsförmedlare har tagits upp.

På något vis känns det som AF motarbetar både sig själva och mig. Undrar hur många månader till det ska ta innan galenskapen och stelbentheten tar slut?
Dags att vakna ni som ännu är friska för jag kan garantera er att i denna misär och tärande oro vill ni inte leva om ni skulle bli sjuka eller arbetslösa. Börja med att vägra rösta på moderaterna så vi får ett välfärdssamhälle värt namnet där sjuka får vara sjuka och arbetslösa inte tvingas till slavarbete."

Läs gärna hela hennes inlägg i hennes egen blogg som du hittar här.
FAS 3  Fångad i Systemet

En kvinna vid namn Lena skriver:

"Min framtid ser mörk ut.
Arbetslösheten har gett mig skulder för livet. Jag har över 300 000 kr i studielån som jag aldrig kommer att kunna betala tillbaka.
Arbetsförmedlingens och anordnarnas kränkande behandling har gett mig hjärtproblem. Migränattackerna kommer allt oftare.
Jag har inte längre råd att göra något med vännerna, har inte råd att resa, har inte råd med kläder, har inte råd med tandläkaren.
Jag får ångest bara jag tänker på alla giriga anordnare som får betalt av Arbetsförmedlingen för att utnyttja arbetslösa som gratis arbetskraft.
Jag får ångest av att tänka på hur mitt liv blir som fattigpensionär.
Jag vet inte ens om jag orkar leva så länge. Femton år kvar till pension... Eller tjugofem...
Ska mitt liv se ut så här?"
 

Ytterligare en anonym röst:

"Jag har mått dåligt ända sedan jag gick in i FAS 3. När jag insåg innebörden. Att jag skulle komma att utnyttjas av arbetsgivare som fick betalt för att ta emot mig. Att jag, en fullt frisk människa med massvis av arbetslivserfarenhet och goda betyg inte längre var värd en lön, en dräglig ersättning, semester. Jag fick uppsöka kurator. Sedan dess har jag jag mer och mer börjat tro att jag kommer att vara fast i FAS 3 fram till pensionen. OM det nu inte mot förmodan tas bort. Mitt hopp står till en ny regering. Plusjobb eller dylikt. 2014. Innan dess ser jag mina chanser ganska små till ett lönearbete. Jag ser överallt hur man har praktikanter som arbetskraft i butiker jag besöker och hör av vänner och bekanta hur praktikanter och FAS 3:or gör jobben som annars kunde ha genererat i lönearbeten. Jag är för gammal. De vill inte ha mig längre. Att jag dessutom varit borta länge från den reguljära arbetsmarknaden, ja jag blev tvungen att säga upp mig från mitt extrajobb eftersom man ändrade reglerna för a-kassan och man bara fick stämpla upp till heltid i 75 dagar, och jag fick därmed bli helt arbetslös. Att ha ett jobb innebär att man har lättare att få ett jobb. Men som helt arbetslös är det avsevärt svårare och ju längre tiden går... Ekonomin tar stryk, äktenskapet likaså eftersom den dåliga ekonomin tär på förhållandet. Man känner sig som en parasit på sin make. Man blir livegen både till samhället och till sin man. Det är tungt. Allt känns svart, svart, svart... man lever som i ett vaacum, inväntar 2014... blir det bättre då?"


Ytterligare en Anonym röst skriver:
 
"FAS 3 blir en dödsfälla för många människor. En FAS 3 kollega gick och drog med värk i ryggen, att gå till läkaren som FAS 3:a tillåts inte enligt reglerna, det blir ofta avdrag på aktivitetsstödet, men hon kom till sist iväg till läkaren trots allt, där upptäcktes cancer i sköldkörteln… läkaren gav henne en månad… hon fick två veckor… hennes man, som också var sjuk, orkade inte bära sorgen. Han tog sitt liv, direkt efter begravningen." 


Gå gärna in här och berätta om hur du har det... http://socialaktion.nu/upprop-beratta-om-hur-du-har-det/

  Har du hört talas om Solrosuppropet?

Solrosuppropet har startat en namninsamling... de skriver:

Svår sjukdom och arbetslöshet kan drabba vem som helstTrots kritik mot utförsäkringen av långtidssjuka och utnyttjandet av arbetslösa i det s.k Fas 3 har inget eller mycket litet ändrats.Solrosuppropet, uppföljaren till förra årets Påskupprop, arbetar för en förändrad och human sjukförsäkring och för ett avskaffande av ”Fas 3″.Vi förenas med hjärta och förnuft, friska och sjuka, anställda och arbetslösa, över parti-, religons- och andra gränser, för medmänsklighet. Våra förslag till ändringar finns att läsa här: http://solrosuppropet.se/atgarder/  kommer presenteras för regeringen vid valt tillfälle.

För att skriva på namninsamlingen gå in här: http://solrosuppropet.se/namninsamling/

Om du har något du vill berätta om arbetslösheten idag, din situation, dina känslor, din ekonomi... så är du välkommen att skicka in din text till oss, maila till: vadFASan@hotmail.se  Du får givetvis vara anonym om du vill. Ingenting läggs upp här utan ditt medgivande. Välkommen med ditt bidrag.

/ Iréne


 







 


 


 

tisdag 17 april 2012

PRIO 1 och Föreningen Handtaget i blåsväder

Det har varit en del uppmärksamhet kring FAS 3 anordnaren Prio 1 på senaste, både i teve och tidningar. Det är inte populärt med negativ kritik.

Även FAS 3 anordnaren, föreningen Handtaget har fått kritik.

ST.NU Medelpad Sundsvall  skrev igår om att "Ingen på Prio 1 har fått ett riktigt jobb.
"Av de 500 personer som har slussats genom Prio1 har hittills inte en enda person fått ett reguljärt jobb som inte baseras på bidrag.
– Det stämmer, men många som är långtidsarbetslösa har olika typer av funktionshinder och handikapp. Det finns ingen arbetsgivare som anställer den här gruppen utan lönebidrag, säger Andersson.
Hon hänvisar i stället till att 18 procent av deltagarna i fas 3 slussats ut i någon typ av sysselsättning.
– Därför tycker jag att kritiken mot oss är fruktansvärt orättvis. De människor som det rör sig om känner sig fruktansvärt kränkta av den här debatten eftersom det utmålas som om att de inte har fått riktiga jobb, säger Sara Andersson."
Hur kränkta människor i FAS 3 känner sig talar de inte om. Att kränka dem i FAS 3 är tydligen en helt annan sak. "Det finns ingen arbetsgivare som anställer den här gruppen utan lönebidrag" säger Sara Andersson. En stor anledning till att FAS 3 har fått den negativa klang som den faktiskt har idag beror på alla kränkande uttalanden som har kommit i media från alla håll och kanter. Vår arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) har väl varit en av dem som gått i bräschen med att uttala sig kränkande om de arbetslösa som hamnat här. Självklart så har detta medfört att FAS 3 fått den låga status som den faktiskt har idag.

TV 4 nyheterna har också rapporterat om Prio 1 på senaste.


Att det skulle kunna ha varit annorlunda är jag säker på om man
  1. Verkligen låtit åtgärden vara frivillig, vilket man ju hävdar idag att den är, men om man nekas ersättning till sin försörjning om man nekar så kan man ju inte kalla det frivilligt, vem i herrans namn kan leva på luft?
  2. Man hade sett till att ge en skälig ersättning till deltagaren för dennes medverkan, där även kollektivavtal, lagstadgad semester och pensionspeng ingått.
  3. Man hade insett att man måste tänka sig för innan man uttalar sig om en så stor grupp arbetslösa människor. Detta är ingen homogen grupp, här finns alla sorter och alla har olika förutsättningar, kunskapsnivåer, visioner och erfarenheter.
  4. Man hade sett till att man inte vart totalt avspärrad från alla andra åtgärder runt omkring som studier, praktik och jobbsökande.
Men som det ser ut idag så har man så totalt misslyckats med denna åtgärd att det faktiskt inte finns någon annan utväg än att skrota eländet! Det går inte att fila på det. Det är genomsyrat av misstag. Det finns ingen återvändo.


I blåsväder är också föreningen Handtaget som HD.SE i Landskrona skriver om i en krönika om flera avsnitt.

Om att granska något populärt är rubriken.

"Så varför ska Landskrona Posten granska något som är populärt? Svaret är att det även finns andra viktiga aspekter att belysa.

Som rättviseaspekten - ytterst få pensionärer har tillgång till servicen.

Som konkurrensaspekten - sex företag i Landskrona har skapat riktiga jobb av de tjänster som Handtaget ger bort.

Som arbetsmarknadsaspekten. Kommer de arbetslösa närmare ett riktigt jobb?

I dag inleder vi vår serie om Handtaget med fokus på rättviseaspekten.

I morgon berättar vi om projektet ur deltagares perspektiv.

På onsdag tittar vi närmare på hur bidragspengar har använts.

När det är gjort återstår en annan viktig uppgift för oss.

Att fortsätta skriva om den kommunala hemvården."
Det är bra, det här är något man måste belysa i media, rättviseaspekten... och hur detta snedvrider konkurrens, dumpar priser och därmed även löner. Det är vad det här handlar om. I slutänden. Och de som får betala priset är inte anordnarna, nej, de lever gott på bidragen, nej det är de som tvingas delta i åtgärden FAS 3. De som tvingas jobba heltid för femtusen spänn som man inte kan försörja sig på.

Det kan drabba vem som helst. Fast det tror nog inte många lönearbetare idag. Det är därför detta måste uppmärksammas. För det här angår oss alla. Det kryper inpå oss vare sig vi vill eller inte. Det går inte att blunda. Snart finns det nog ingen som inte känner någon  som känner någon som är arbetslös och hamnat i FAS 3.

Och det kommer att bli värre, mycket värre. Nu börjar även ungdomar mellan 18-24 år att föras över i FAS 3. Snart kanske det är DIN eller din grannes dotter... eller din sons bästa kompis... eller din arbetskamrats barnbarn... vänta bara.


Stadsmissionen är en annan verksamhet inom FAS 3...


Myrorna, Erikshjälpen, Återvinningen... många är de secondhandföretag som tar emot dessa FAS 3:or som man måste "hjälpa ut i sysselsättning" mot en skampeng och där anordnarna gör fina vinster på denna människohandel. Helt legitimt med regeringens goda vilja.

Värmlands folkblad skriver idag om hur andrahandsmarknaden slår nya rekord! Inte ett ord dock om
hur stor del av vinsten som härrör från de bidrag man får för FAS 3. Ingen kan väl kontrollera detta.
Var är oppositionen? Hallå, jag är idel öra angående era förslag på åtgärder av arbetsmarknadspolitiken. Vad har ni i åtanke?

Det är dags att någon sätter ner foten! NU!


VAD SKA MAN DÅ HA ISTÄLLET FÖR FAS 3? Det är ju DYRT att sätta folk i arbete... säger man gärna om man gillar det rådande systemet... eller om man trots att man inte gillar det anser att man MÅSTE sysselsätta de arbetslösa...

Min spontana reaktion på detta måste då bli, Man ska ha RIKTIGA jobb med lön, kollektivavtal, lagstadgad semester och så vidare. Detta får man inte tulla på! Skrota förresten ALLA faserna och gör ALLA arbetslösa lika värda!

/Iréne






söndag 8 april 2012

SOLROSUPPROP mot Utförsäkringarna och FAS 3 Annandag Påsk 2012, på flera platser i Sverige!

Jag skulle gärna vilja säga några ord om vad jag känner och tycker om FAS 3, numera benämnd som Sysselsättningsfasen!

Fas 3 är ett slavprojekt som använder människor som är sjuka eller arbetslösa, som man anser inte tillför samhället något, man använder dessa människor i syfte att ge arbetsgivaren ett bidrag.

Vad har då Fas 3 tillfört i samhället?


Vad innebär det att vara i FAS 3?







* De arbetar på samma villkor som sina eventuella arbetskamrater, men till en mycket lägre ersättning/aktivitetsstöd ev. Försörjningsstöd!
* De har ingen betald semester!
* De har inga pensionsavsättningar vilket gör att pensionen inte höjs en krona!
* Det är inte A-kasse grundande.
* De har inga fackliga rättigheter! Fackförbunden har inget att säga till om på dessa platser. Kollektivavtal gäller inte för dem i FAS 3.
* De har ingen angiven tid för att söka arbete!
* Det är numera tillåtet med arbetsmarknadsutbildning i FAS 3, men även om det ska vara tillåtet för alla så hävdar vissa arbetsförmedlare att det endast gäller för dem i FAS 3 som har en arbetsgivare i ryggen som är villig att ge personen i fråga en anställning efter avslutad utbildning. Godtyckligt, som mycket annat i denna FAS.
* Det är ungefär 14 % av alla FAS 3 som lämnar för ett riktigt jobb, studier (eller för att de helt enkelt hoppar av systemet - för detta finns ingen tillgänglig statistik) och 6 % av alla i FAS 3 får ingen försörjning alls utan hänvisas till Försörjningsstöd!
* Det är ett ofta ett mycket förnedrande arbete du måste gå till för att inte utföra något riktigt jobb, t.ex. vakta en isbana mitt i sommaren under 8 timmar eller lägga in ved i en brasa i 8 timmar med svår ryggvärk.
* Uppå allt det här så får arbetsgivaren ett bidrag på 5000 kr/månad för att sysselsätta dessa FAS 3:or som knappt får betalt och är helt utan rättigheter i vårt nya kalla samhälle!
* FAS 3 får heller inte ersätta ett ordinarie arbete, så det är inte ett riktigt arbete men det ska likna ett riktigt arbete. I en undersökning som Arbetsförmedlingen gjort så är ändå nästan hälften av sysselsättningarna att jämföra med ordinarie arbete! Detta tränger undan riktiga jobb och snedvrider konkurrens. Det hjälper därmed även till att dumpa löner.


I år 2012,  just nu, finns det 29.820 personer inskrivna i FAS 3.
279 st. av dem är ungdomar mellan 18 – 24 år.
För ett år sedan, samma månad, fanns det 25949 personer inskrivna i FAS 3.
Vi har alltså en ökning med 14,9 % på ett år. 
Antalet inskrivna ungdomar mellan 18-24 år var föregående år 78 personer,
det innebär en ökning med 257,7 %. 
Antalet utrikesfödda som är inskrivna i FAS 3 idag är 9.380 personer,
motsvarande siffra från föregående år är 7.761,
det är en ökning med 20.9 %.
Allt fler och fler slussas in i slavprojekt FAS 3.

Den här informationen har jag hämtat hos Arbetsförmedlingen, Månadsstatistik!

Klicka på bilden för att se bättre.

För att få fram siffrorna gällande ungdomar i FAS 3 (sysselsättningsfasen) måste man klicka i en liten ruta längst upp på sidan. Likadant gäller siffrorna angående utrikesfödda i FAS 3.
Den 9 juni 2011 röstade riksdagen för ett stopp av inflödet från FAS 2 till FAS 3, men regeringen struntade i omröstningen, Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister (M) ville inte ha något "idiotstopp" sa hon. Så det rullar på som förut.

Det heter så fint att makten utgår från folket och man utför den i riksdagen, FOLKET röstar EMOT men inget händer! Grundlagen är bruten!


Utförsäkrade och arbetslösa måste få leva i samhället på bra villkor, det som händer nu är inte takt med tiden det är en tillbaka gång till något som var förut! Det är inte att utvecklas som samhälle genom att dra in rättigheter och demokratiska principer.


Jag säger Skrota FAS 3 och stoppa utförsäkringarna!


Text: AnnKatrin Persson, Sociala Medborgargardet (med lite hjälp/samarbete av Iréne).


söndag 1 april 2012

Söndagen 1:a april 2012

Tur att man är in på FK:s sida ibland och kollar på mina sidor.
Tydligen nya regler från 15/4.
Ett utdrag från ett ett långt brev:
För att underlätta övergång till att signera jobb och aktivitetsstödet via e-leg så ska den som har e-legitimation varje dag verifiera närvaro vid praktikplats med ett foto taget med kamera, eller mobilkamera. Fotot ska tas senast 12.30 och innehålla uppgift om tidpunkt för bildens tagande.Detta foto ska tas så att praktikplatsens namn är synligt.
För de som inte har praktikplats skall ett foto tas av ytterdörr, men även här innehålla tidpunkt.
Fotona ska sedan sparas under MINST 3 månader så att kontroll kan ske av försäkringskassan.
Vi hoppas att detta system ska innebära en förenkling och förändring till det bättre för er som är i Jobb och Utvecklingsgarantin.