Visst, vi hade kul, många lärde sig kanske ett och annat, men för egen del så kändes det mest som repetition. Lärarna var schyssta, men vad hjälper det? Första veckorna i skolbänken gick ut på att sitta och vänta på att lärarna skulle få tid. Detta blev bättre för att istället gå över till att man inte kände att man fick tillräckligt med tid för uppgifterna. Dessutom var gruppen väldigt blandad och somliga med invandrarbakgrund måste ha haft svårt att tillgodogöra sig allt, då de inte behärskade språket och detta särskilt när det kom till att läsa långa stycken. Detta medförde även att arbetstakten ibland blev lägre än jag och troligen flera med mig hade önskat.
Vi fick utbildning i truckkort A, men om det var så mycket att ha betvivlar jag. För det första så matades vi med teori och själva praktiken var under en heldag i en industrilokal, där vi fick prova på att köra ett par olika truckar. Vi var åtta stycken som skulle dela på dessa, varför det naturligtvis blev mycket väntan. Vi fick inte ens prova på att använda lyften, så det här att man fått ett truckkort A känns rätt så onödigt. Dock var det väl denna vecka på utbildningen som faktiskt kändes som en ny erfarenhet för min del. Men om detta kommer att gagna mig i mitt jobbsökande är väl näst intill obefintligt. En riktig truckutbildning hade kanske gjort verkan, men det var för dyrt, det kunde inte AF bekosta utan att man stod med en arbetsgivare i ryggen som var beredd att anställa efteråt. Hur många arbetslösa har det?
Sen kom vi till den del som jag hoppades skulle leda framåt. Praktik i åtta veckor. Men även detta visade sig bortkastat, i mina ögon. För det första var det otroligt svårt att över huvud taget hitta en praktikplats. De företag jag letade hos hade redan fullt med praktikanter. En av cheferna sa att det var fullt ända fram till sommaren, det hade varit ett himla sug på praktikplatser, han hade aldrig varit med om maken. Lyckades dock i sista minuten få tag i en praktikplats, där en av praktikanterna hade "hoppat av" av någon anledning och därför kunde ta emot mig. Praktikansvarig på platsen fick fram detta efter att jag berättat om all min tidigare erfarenhet i branschen.
Första dagen på praktikplatsen fick jag insikt i att här hade man verkligen sett till att utnyttja alla gratisjobbare som man över huvud taget kunde ta in, det var arbetstränande med ersättning från försäkringskassan, det var praktikanter från gymnasieskolan och det var praktikanter som var i FAS 1 eller FAS 2 som var där via AF. Dessa praktiserar i tre upp till sex månader, vad jag vet. Ingen lön utgår från arbetsgivaren utan dessa personer har aktivitetsstöd via försäkringskassan. Man hade även praoelever från grundskolan. Många anställda var anställda med olika bidragsanställningar så som Nystartsjobb, SAS eller Lönebidrag. På helgerna arbetade i stort sett endast ungdomar, då dessa är de som kostar arbetsgivaren minst med pengar.
Tredje dagen på plats fick jag frågan om jag visste om jag hade någon möjlighet till stöd (alltså någon möjlighet att få Nystartsjobb, SAS, lönebidrag etc) vid en eventuell anställning. Men när jag näst sista veckan frågade om det fanns möjlighet till någon anställing, sommarjobb, timanställning, nystartsjobb... då vart det kalla handen. Nej. Tyvärr. Det var visserligen en i personalen som sagt upp sig, men den tjänsten skulle de inte ersätta. De skulle pytsa ut de timmarna på redan anställda och någon chans till sommarjobb fanns inte heller, de skulle försöka lösa semesterperioderna för befintlig personal så att inte alla var på semester samtidigt, så att de skulle slippa ta in sommarvikarier. Även om Nystartsjobb var väldigt förmånligt, så nej, ekonomin tillät inte heller detta. Så nej, det blev inget jobb av detta heller. Då ska ni inte tro att det berodde på att jag inte jobbat hårt, slarvat eller misskött mig på något vis, nej, jag fick däremot massvis av beröm och positiv feedback på mitt arbete.
Så min utvärdering säger så här, VARFÖR har man en arbetsmarknadsutbildning, inriktad mot service när hela branschen översållas av gratisjobbande praktikanter och arbetstränande? Det gör ju att arbetsgivarna inte behöver anställa. De får ju arbetskraften gratis och ibland även mot betalning.
Ja, ja. Jag fick ju något att skriva i CV't i varje fall. Det var väl det enda positiva. Ja och så fick jag nya vänner. Andra arbetslösa i liknande situationer. Det var ju kul. Men om det leder till ett jobb? Det är jag tveksam till, tyvärr.
/ Iréne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar